Kass fotograf som klipper ett öra :o(
fredag 30 april 2010
torsdag 29 april 2010
tisdag 27 april 2010
söndag 25 april 2010
Etta, HP, provbäst söndag!
Äntligen satt den! Linn och Lira gjorde idag ett jättefint arbete och fick deras efterlängtade etta :o) Lite mer stadgeträning och lydnad och sedan upp i öppenklass, som jag tror kommer passa Lira bättre.
En helt ljuvlig dag idag!
P.S. Debatten om flatten fortsätter. Läs gärna min kommentar under förra inlägget!
En helt ljuvlig dag idag!
P.S. Debatten om flatten fortsätter. Läs gärna min kommentar under förra inlägget!
måndag 19 april 2010
Tack!
Till alla som kommenterat i mina senaste inlägg, både er jag känner och er jag inte känner! Alla kommentarer uppskattas, även de som inte håller med mig. Tyvärr så skriver de inte, så därför blir en sådan här debatt/kritik som jag skrivit ganska ensidig. En av de viktigaste egenskaperna som människa är att stå upp för sin åsikt!
Jag kommer säkert skriva mera, så välkomna tillbaka :o)
Jag kommer säkert skriva mera, så välkomna tillbaka :o)
Suck
När börjar folk fatta att det heter TRIAL och inte TRAIL? Trail är ju för fan ett spår, typ slem. Slemspår. Efter en snigel. Inte ett prov. Trial ska det va'. FIELD TRIAL. Sådanna som vi går på när vi tycker att en flat ska jobba. Punkt slut.
torsdag 15 april 2010
Att ställa ut sig
Det är ju så himla roligt när folk som man inte vet läser bloggen plötsligt ger sig till känna! Och det roligaste är att de minsann inte skriver grattis när något har gått bra eller uppmuntrande ord när allt går åt fanders, men när man kritiserar utställningshundar - DÅ kommer det en kommentar! Vet inte om jag ska skratta eller gråta över den egenskapen, men jag är mycket för ärlighet, rättframhet och klarhet, så faktum är att jag uppskattar debatten.
Nåväl, det här är en respons till den kritiska kommentaren i mitt förra inlägg. Personen, samt den uppfödare (+ en uppfödare till) som hon referar till har fått personliga svar dagen efter inlägget så det här blir av mer generell karaktär. Dock har jag i mitt förra inlägg ändrat omtalan om henne som varande en idiot till att det hon gör är idiotiskt, jag har själv blivit kallad värre genom åren, haha, men det var ju inte så diplomatiskt skrivet av mig. Ett bevis på att man inte ska skriva kritiskt när man är trött, som jag var då efter helgen i Danmark. Jag vill också påpeka att ingen av de tre har svarat på mitt mail till dem....
Jag har haft flat sedan 1981, snart 30 år. I några perioder har jag varit mer aktiv än i andra. Men jag har alltid följt rasen tätt, både arbetsmässigt, exteriört, hälsa, mentalitet osv. Jag har fött upp i mycket liten skala, men valde av flera orsaker att inte fortsätta mina linjer, den största var självkritiken, jaktligt var det för många som inte helt höll måttet. Min kritik mot utställningsdelen är inte ny, men min tolerans blir mindre och mindre med åren. Jag blir inte precis populär med mina åsikter omkring flataveln, men det får jag leva med.
Vår FLAT är skapad som jakthund, med helt speciella vattenapporterande egenskaper. Den ska ha en exteriör som understöder detta. Exteriören kan som alla vet bedömmas subjektivt, men utifrån en rasstandard. Jag kommer ALDRIG att kunna acceptera att vår ras är en utställningshund, det är uppfödarna som utifrån EGNA intressen har skapat den uppdelning som vi ser idag och som jag är stor motståndare av de gör. En flat ska vara en ARBETANDE hund med ett vackert utseende, men det ska aldrig vara utseendet som ska vara den främsta egenskapen och aldrig på bekostan av de jaktliga egenskaperna.
Jag tycker inte att man som hundägare och uppfödare på något sätt har rätt att genom egna intressen styra en ras dit man själv vill. Ligger ens huvudintresse inom utställning finns det en mängd raser som är avlade till detta och ännu fler om man räknar dem, som en gång har varit arbetande hundar men som nu är förstörda. Där kan man få utlopp för all sin lust att tvätta, klippa, springa runt i en ring och till och med kanske få snabb framgång. Så därför, vill du inte meritera din flat inom jakten (eller åtminstone någon annan aktivitet), vill du inte använda jaktmeriterade hundar i din avel - KÖP EN ANNAN RAS!
Det finns ju otroligt många raser idag, men kort sagt köper jag till exempel inte en border collie, eller en schäfer eller drever... därför det dom är gjorda för motsvarar inte mina intressen! Därför tycker jag att, tycker du inte om att träna din hund på det den är gjord till - KÖP EN ANNAN RAS! Låt oss, som värnar om flattens jaktliga egenskaper behålla vår ras som det den är gjord till, förstör den inte mer än den redan är.
Hela ansvaret för att flattarna idag är uppdelade bär inte uppfödarna. De avlar på de djur som domarna premierar. Domarna har det allra största ansvaret i aveln. Så länge de stora, tunga och omusklade hundarna vinner, avlas de på dem. Resten av ansvaret bär uppfödarna och medlemmarna i rasklubben. Så länge att kraven på avelsdjuren inte innebär att man måste ha en jaktpremiering på djuren, väljer allt för många att avla på flattar som inte har ett jaktprov - mina ögon den lätta lösningen. För visst är det bra mycket lättare att avla fram en snygg hund än en duktig hund, och därmed blir man snabbare "ett namn". Men är det ett bra namn för rasen? Att avla på enbart utställningslinjer innebär i mina ögon inte att man tar ett ansvar för vår ras som helhet men enbart att man främjer egna intressen. Nu generaliserar jag kraftigt, det finns uppfödare inom denna delen som verkligen tittar på mentalitet, hälsa och annat, och tummen upp för det! Men är det tillräckligt i mina ögon? Nej, det är det inte.
Jag tycker naturligtvis att våra hundar ska bedömmas på utställningar och har inget problem med att man tycker att det är den roligaste biten. Men jag opponerar mig kraftigt mot att flatten kommer att bli/har blivit en utställningsras. För att lösa detta tycker jag visst att man kan ta fram utställningschampions, men att certet ska vara kopplat till en arbetsmerit, i mina ögon en etta i öppenklass och att det också är kravet för att kunna registrera valpar. Visst många säljer idag valpar som familjehundar och visst även familjer ska få ha flat utan att ha intresse för jakten men dessa ska då inte ingå i aveln förrän de är fullt meriterade. Har man som uppfödare inte intresset i att föra hund, finns det många som har kunskapen att föra dennes hund till meritering inom jakten.
Dual begreppet kom också upp i kommenteraten i föregående inlägg. Det är otroligt lätt att påstå att man har dualhundar, det är lättare att säga än att utföra! Har vi "riktiga" dualhundar idag månne? Enligt gammal definition är en dualhund en hund som är både jakt - och utställningschampion. Och det håller jag ganska fast vid. Det betyder inte att en "dualhund" är en ful hund som inte kan jobba utan det betyder att det ställer mycket höga krav på de uppfödare som påstår sig skapa dualhundar. Ingen skulle bli gladare än jag om det kom fler dubbelchampions inom vår ras, men visst är det sägande att det produceras utställningschapions på löpande band, medan att skapa en jaktchampion är en bedrift man måste jobba för. I mina ögon finns det knappt dualhundar tillbaka idag, men grattis till de uppfödare som verkligen försöker bevara begreppet! I Sverige är det ju trots allt så att ett flertal lyckas meritera sina hundar ganska bra inom båda delarna, i Danmark är det värre, där är det utställningshundar som kommer på prov någon enstaka gång eller jakthundar som motvilligt dras med på en utställning. Dual? Nej, inte i mina ögon.
Alla har inte tiden, möjligheten eller kunskapen att föra sin flat till jaktchampion, inte jag heller. Men ska man avla på sin hund, följer ett stort ansvar med. Man ska endast avla på individer som man är säker på TILLFÖR extra till rasen, och HELA rasen, alltså inte bara den delen som utgör egna intresset. Summa summarum som sagt flera gånger - BYT RAS! Det finns ju tex afghan...ingen hjärna, mycket päls, mycket att schamponera och klippa på, travar som en gud, den perfekta utställningshunden! Låt oss andra bevara vår ras.
Nåväl, det här är en respons till den kritiska kommentaren i mitt förra inlägg. Personen, samt den uppfödare (+ en uppfödare till) som hon referar till har fått personliga svar dagen efter inlägget så det här blir av mer generell karaktär. Dock har jag i mitt förra inlägg ändrat omtalan om henne som varande en idiot till att det hon gör är idiotiskt, jag har själv blivit kallad värre genom åren, haha, men det var ju inte så diplomatiskt skrivet av mig. Ett bevis på att man inte ska skriva kritiskt när man är trött, som jag var då efter helgen i Danmark. Jag vill också påpeka att ingen av de tre har svarat på mitt mail till dem....
Jag har haft flat sedan 1981, snart 30 år. I några perioder har jag varit mer aktiv än i andra. Men jag har alltid följt rasen tätt, både arbetsmässigt, exteriört, hälsa, mentalitet osv. Jag har fött upp i mycket liten skala, men valde av flera orsaker att inte fortsätta mina linjer, den största var självkritiken, jaktligt var det för många som inte helt höll måttet. Min kritik mot utställningsdelen är inte ny, men min tolerans blir mindre och mindre med åren. Jag blir inte precis populär med mina åsikter omkring flataveln, men det får jag leva med.
Vår FLAT är skapad som jakthund, med helt speciella vattenapporterande egenskaper. Den ska ha en exteriör som understöder detta. Exteriören kan som alla vet bedömmas subjektivt, men utifrån en rasstandard. Jag kommer ALDRIG att kunna acceptera att vår ras är en utställningshund, det är uppfödarna som utifrån EGNA intressen har skapat den uppdelning som vi ser idag och som jag är stor motståndare av de gör. En flat ska vara en ARBETANDE hund med ett vackert utseende, men det ska aldrig vara utseendet som ska vara den främsta egenskapen och aldrig på bekostan av de jaktliga egenskaperna.
Jag tycker inte att man som hundägare och uppfödare på något sätt har rätt att genom egna intressen styra en ras dit man själv vill. Ligger ens huvudintresse inom utställning finns det en mängd raser som är avlade till detta och ännu fler om man räknar dem, som en gång har varit arbetande hundar men som nu är förstörda. Där kan man få utlopp för all sin lust att tvätta, klippa, springa runt i en ring och till och med kanske få snabb framgång. Så därför, vill du inte meritera din flat inom jakten (eller åtminstone någon annan aktivitet), vill du inte använda jaktmeriterade hundar i din avel - KÖP EN ANNAN RAS!
Det finns ju otroligt många raser idag, men kort sagt köper jag till exempel inte en border collie, eller en schäfer eller drever... därför det dom är gjorda för motsvarar inte mina intressen! Därför tycker jag att, tycker du inte om att träna din hund på det den är gjord till - KÖP EN ANNAN RAS! Låt oss, som värnar om flattens jaktliga egenskaper behålla vår ras som det den är gjord till, förstör den inte mer än den redan är.
Hela ansvaret för att flattarna idag är uppdelade bär inte uppfödarna. De avlar på de djur som domarna premierar. Domarna har det allra största ansvaret i aveln. Så länge de stora, tunga och omusklade hundarna vinner, avlas de på dem. Resten av ansvaret bär uppfödarna och medlemmarna i rasklubben. Så länge att kraven på avelsdjuren inte innebär att man måste ha en jaktpremiering på djuren, väljer allt för många att avla på flattar som inte har ett jaktprov - mina ögon den lätta lösningen. För visst är det bra mycket lättare att avla fram en snygg hund än en duktig hund, och därmed blir man snabbare "ett namn". Men är det ett bra namn för rasen? Att avla på enbart utställningslinjer innebär i mina ögon inte att man tar ett ansvar för vår ras som helhet men enbart att man främjer egna intressen. Nu generaliserar jag kraftigt, det finns uppfödare inom denna delen som verkligen tittar på mentalitet, hälsa och annat, och tummen upp för det! Men är det tillräckligt i mina ögon? Nej, det är det inte.
Jag tycker naturligtvis att våra hundar ska bedömmas på utställningar och har inget problem med att man tycker att det är den roligaste biten. Men jag opponerar mig kraftigt mot att flatten kommer att bli/har blivit en utställningsras. För att lösa detta tycker jag visst att man kan ta fram utställningschampions, men att certet ska vara kopplat till en arbetsmerit, i mina ögon en etta i öppenklass och att det också är kravet för att kunna registrera valpar. Visst många säljer idag valpar som familjehundar och visst även familjer ska få ha flat utan att ha intresse för jakten men dessa ska då inte ingå i aveln förrän de är fullt meriterade. Har man som uppfödare inte intresset i att föra hund, finns det många som har kunskapen att föra dennes hund till meritering inom jakten.
Dual begreppet kom också upp i kommenteraten i föregående inlägg. Det är otroligt lätt att påstå att man har dualhundar, det är lättare att säga än att utföra! Har vi "riktiga" dualhundar idag månne? Enligt gammal definition är en dualhund en hund som är både jakt - och utställningschampion. Och det håller jag ganska fast vid. Det betyder inte att en "dualhund" är en ful hund som inte kan jobba utan det betyder att det ställer mycket höga krav på de uppfödare som påstår sig skapa dualhundar. Ingen skulle bli gladare än jag om det kom fler dubbelchampions inom vår ras, men visst är det sägande att det produceras utställningschapions på löpande band, medan att skapa en jaktchampion är en bedrift man måste jobba för. I mina ögon finns det knappt dualhundar tillbaka idag, men grattis till de uppfödare som verkligen försöker bevara begreppet! I Sverige är det ju trots allt så att ett flertal lyckas meritera sina hundar ganska bra inom båda delarna, i Danmark är det värre, där är det utställningshundar som kommer på prov någon enstaka gång eller jakthundar som motvilligt dras med på en utställning. Dual? Nej, inte i mina ögon.
Alla har inte tiden, möjligheten eller kunskapen att föra sin flat till jaktchampion, inte jag heller. Men ska man avla på sin hund, följer ett stort ansvar med. Man ska endast avla på individer som man är säker på TILLFÖR extra till rasen, och HELA rasen, alltså inte bara den delen som utgör egna intresset. Summa summarum som sagt flera gånger - BYT RAS! Det finns ju tex afghan...ingen hjärna, mycket päls, mycket att schamponera och klippa på, travar som en gud, den perfekta utställningshunden! Låt oss andra bevara vår ras.
söndag 11 april 2010
Inte dåligt men inte bra heller!
En av dom sakerna som INTE var bra (man ska ju alltid inleda med lite negativt, det sprider sån bra stämning!) denna helgen var min egenskaper som fotograf, jag är själv jättebesviken över bilderna, dom som finns är få och dåliga, blä.
MEN! Helgen inleddes hos Annika Christiansen med träning, samvaro och intensivt valppussande! Två kullar, 2 och 6 veckor, helt genomslafsade och boaormskramade av oss 3 besökare, need I say more?
En intensiv, genomtänkt, nyttig och lärorik träning av Annika, alla hundarna skötte sig bra men dolde inte precis sina fel och brister. De unga hundarna höll mentalt bra ihop, vilket var skönt att se. Alla fick vi naturligtvis läxor och goda råd med oss hem.
Väl hemma fick Far Bob och Dotter Mekko träffa varandra, vilket de struntade fullständigt i. Mekko var upptagen på eget håll, Bob var gubbsjukt förälskad i Singel och lämnade inte henne en sekund. Hanhundsmagneten Singel. Hon blir väl tjuvparad någon dag.
Bob pussar Singel. Mekko och Lira.
Dagen efter var det HUNDUTSTÄLLNING, kan man verkligen ha en sån "tur"? Jag gillar ju utställningar mindre och mindre, jag går totalt i gång på dessa stora, omusklade, övervinklade pälsmonster med en snygg silhuett som sedan knappt kan röra sig runt pga dålig kondition. Men herregud va de premieras! Och likaså denna gång. Och jag blir inte snäll då, utställningar får upp det värsta i mig och jag blir hemsk, spydig, sarkastisk, moralsk, ocharmig och inte minst grymt skitsnackande! Och hur kommer det sig sedan att det alltid är fel på domaren? Precis som att deltagarna har betalt för att få ett cert? Nä, man har väl för fasen betalt för att få ens hund bedömd! Sedan kan man hålla med eller inte, men jag tycker inte att man kan vara hur hemmablind som helst utan det är väl bara att acceptera att just den här domaren tyckte just så idag. Får väl sluta anmäla till utställningar helt enkelt, jag blir alldeles för upprörd....
Nåväl, jag visar Singel som en kratta, men domare Sarah Whitaker gillade hennes elegans, huvud, rörelser och hennes glada sätt. Men tyckte att hon behövde mogna och att pälsen inte var i topp. Haha, domarna verkar tro att den har varit bättre, fniss, hon har ju ingen! I allefalle så blev Singelen fyra i sin jaktklass, tror det var 9 tikar i allt, inkl en championtik som idiotiskt nog alltid står i certklassen. Den åkte ut med en 1:a förresten, otillräckliga frambensrörelser, helt rätt dömt...men den har ju en vacker profil.... stående...
Singel fick inte heller mer än en 1:a men vi är ju vana vid det och tar det inte så tungt.
Hade ju varit en snygg bild om inte det stod en klantskalle bakom. Känns som att valpen håller med...
Jaktklass tikar
Lördagen avslutades med grillmiddag för alla deltagare och att jag hittade Singel stockhalt efter att ha sprungit vid stranden. Ont hade hon, hittade inget specielt på henne så hon blev ordinerad vila under mattes täcke.
Provdagen var ju den roliga dagen, hältan var borta men markerade gjorde hon. Efter lite velande fram och tillbaka beslöt Onda Matte att ändå starta henne, jag fick dra henne om hon började halta mera.
Ingen bild på Snijgelen och mig men hur det nu än var så var provet således:
1 markering i medvind, ca 60 meter över dy, vass, klibb, klabb och sankmark, hamnade bakom två kullar med träd och buskar. Helt omöjligt för hundarna att hitta den på vittring bara, krävde bra markeringsförmåga och vilja för att ta sig ut till nedslagsplatsen. Singel markerade bra, sprang ut för glatta livet, stannade dock framför kullarna och fick inte vittring. Skickade igen och hon spikade utan tvekan. Hade ju varit bra om hon gjorde det första gången liksom.
Dubbelmarkering på vatten och land, relativt enkel vattenmarkering men landmarkeringen var svår och helt utan fokuspunkter. Singel spikade utan problem.
Fotgående längre än jag sett på prov länge! Kul att de börjar titta mera på detta, det var säkert 300 meter denna gången, fram till dirigeringen. Dirigeringen var på ca 60 meter, uppifrån en kulle in i tät bokskog, Jag såg ju såklart inte var hunden skulle gå för jag kunde inte se snitseln, men jag gissade utifrån vad jag sett tidigare hundar göra. Gissade på fel träd kan jag säga i efterhand! Skickade Singel som gick rakt ut i en bra stund faktiskt, vek sedan vanan trogen av men fortsatte åt rätt håll. Tyvärr gav hon upp 5 meter från fågeln (som inte låg i vind) och kom hem (hon tittade inte på matte som försökte ge onda ögat). Jag fick skicka igen och åter kom hon i närheten, men det blev kaka av alltihop och vi fick inte fler försök.
Vi vände 180 grader och fick ett stort men lagom sök, det gick bara att se hundarna bra 20 meter ut, sedan blev det svårare. Singel gjorde ett utomordentligt bra sök, fick in två kaniner, två änder och två duvor. Parhunden och hon jobbade utan att störa varandra, precis efter boken. Tycker dom ska införa parsök på proven i Sverige, det är ju jaktrealistiskt.
Det blev ett 3 pris för Singel idag. Hon gjorde ett mycket bra prov, men som jag antog redan innan skulle inte dirigeringen lyckas, hon är helt enkelt inte tillräckligt tränad i det och absolut inte på det avståndet. Hon var yngst i ökl idag, ingen fick etta, 1 en 0'a, två 2:or och resteraden 3 ekipage fick 3'or. Provet var i mina ögon jättebra, inte för lätt, inte onödigt svårt, bra vilt, bra terräng, rättvisa bedömningar. Inga tillräckligt bra hundar helt enkelt.
Linn och Lira gjorde ett mycket bra prov, men lite stress och Liras oerfarenhet gjorde att hon missade en landmarkering. Men allt annat satt fint, hennes svårighet är ju stadgan och vilthanteringen men hon satt när hon skulle, gick där hon skulle och lämnade snällt till hand. Nästa gång sitter ettan som en smäck! Grattis till tvåan, Linn!
Och så var det den lilla mönsterhundens tur i vinnarklass. Tyvärr såg jag det inte själv, men ryktena att den svenska tjejen var överlägsen nådde oss snabbt. Och det var hon tydligen för efter grundomgången hade Ingela och Mekko endast förlorat 1 poäng av 60 möjliga. I finalen togs 6 hundar ut, dock hade bara två chans på vinst. Tyvärr visade inte Mekko sina bästa dirigeringar så hon tappade poäng till tvåan, men hennes suveräna grundomgång hjälpte till hennes seger, som hon vann med 1 poäng! Grattis Mekko och Ingela till certet, nu är det full fart mot nr 2!! Ni är suveräna!
Mekkisen med priser och certifikat!
MEN! Helgen inleddes hos Annika Christiansen med träning, samvaro och intensivt valppussande! Två kullar, 2 och 6 veckor, helt genomslafsade och boaormskramade av oss 3 besökare, need I say more?
En intensiv, genomtänkt, nyttig och lärorik träning av Annika, alla hundarna skötte sig bra men dolde inte precis sina fel och brister. De unga hundarna höll mentalt bra ihop, vilket var skönt att se. Alla fick vi naturligtvis läxor och goda råd med oss hem.
Väl hemma fick Far Bob och Dotter Mekko träffa varandra, vilket de struntade fullständigt i. Mekko var upptagen på eget håll, Bob var gubbsjukt förälskad i Singel och lämnade inte henne en sekund. Hanhundsmagneten Singel. Hon blir väl tjuvparad någon dag.
Bob pussar Singel. Mekko och Lira.
Dagen efter var det HUNDUTSTÄLLNING, kan man verkligen ha en sån "tur"? Jag gillar ju utställningar mindre och mindre, jag går totalt i gång på dessa stora, omusklade, övervinklade pälsmonster med en snygg silhuett som sedan knappt kan röra sig runt pga dålig kondition. Men herregud va de premieras! Och likaså denna gång. Och jag blir inte snäll då, utställningar får upp det värsta i mig och jag blir hemsk, spydig, sarkastisk, moralsk, ocharmig och inte minst grymt skitsnackande! Och hur kommer det sig sedan att det alltid är fel på domaren? Precis som att deltagarna har betalt för att få ett cert? Nä, man har väl för fasen betalt för att få ens hund bedömd! Sedan kan man hålla med eller inte, men jag tycker inte att man kan vara hur hemmablind som helst utan det är väl bara att acceptera att just den här domaren tyckte just så idag. Får väl sluta anmäla till utställningar helt enkelt, jag blir alldeles för upprörd....
Nåväl, jag visar Singel som en kratta, men domare Sarah Whitaker gillade hennes elegans, huvud, rörelser och hennes glada sätt. Men tyckte att hon behövde mogna och att pälsen inte var i topp. Haha, domarna verkar tro att den har varit bättre, fniss, hon har ju ingen! I allefalle så blev Singelen fyra i sin jaktklass, tror det var 9 tikar i allt, inkl en championtik som idiotiskt nog alltid står i certklassen. Den åkte ut med en 1:a förresten, otillräckliga frambensrörelser, helt rätt dömt...men den har ju en vacker profil.... stående...
Singel fick inte heller mer än en 1:a men vi är ju vana vid det och tar det inte så tungt.
Hade ju varit en snygg bild om inte det stod en klantskalle bakom. Känns som att valpen håller med...
Jaktklass tikar
Lördagen avslutades med grillmiddag för alla deltagare och att jag hittade Singel stockhalt efter att ha sprungit vid stranden. Ont hade hon, hittade inget specielt på henne så hon blev ordinerad vila under mattes täcke.
Provdagen var ju den roliga dagen, hältan var borta men markerade gjorde hon. Efter lite velande fram och tillbaka beslöt Onda Matte att ändå starta henne, jag fick dra henne om hon började halta mera.
Ingen bild på Snijgelen och mig men hur det nu än var så var provet således:
1 markering i medvind, ca 60 meter över dy, vass, klibb, klabb och sankmark, hamnade bakom två kullar med träd och buskar. Helt omöjligt för hundarna att hitta den på vittring bara, krävde bra markeringsförmåga och vilja för att ta sig ut till nedslagsplatsen. Singel markerade bra, sprang ut för glatta livet, stannade dock framför kullarna och fick inte vittring. Skickade igen och hon spikade utan tvekan. Hade ju varit bra om hon gjorde det första gången liksom.
Dubbelmarkering på vatten och land, relativt enkel vattenmarkering men landmarkeringen var svår och helt utan fokuspunkter. Singel spikade utan problem.
Fotgående längre än jag sett på prov länge! Kul att de börjar titta mera på detta, det var säkert 300 meter denna gången, fram till dirigeringen. Dirigeringen var på ca 60 meter, uppifrån en kulle in i tät bokskog, Jag såg ju såklart inte var hunden skulle gå för jag kunde inte se snitseln, men jag gissade utifrån vad jag sett tidigare hundar göra. Gissade på fel träd kan jag säga i efterhand! Skickade Singel som gick rakt ut i en bra stund faktiskt, vek sedan vanan trogen av men fortsatte åt rätt håll. Tyvärr gav hon upp 5 meter från fågeln (som inte låg i vind) och kom hem (hon tittade inte på matte som försökte ge onda ögat). Jag fick skicka igen och åter kom hon i närheten, men det blev kaka av alltihop och vi fick inte fler försök.
Vi vände 180 grader och fick ett stort men lagom sök, det gick bara att se hundarna bra 20 meter ut, sedan blev det svårare. Singel gjorde ett utomordentligt bra sök, fick in två kaniner, två änder och två duvor. Parhunden och hon jobbade utan att störa varandra, precis efter boken. Tycker dom ska införa parsök på proven i Sverige, det är ju jaktrealistiskt.
Det blev ett 3 pris för Singel idag. Hon gjorde ett mycket bra prov, men som jag antog redan innan skulle inte dirigeringen lyckas, hon är helt enkelt inte tillräckligt tränad i det och absolut inte på det avståndet. Hon var yngst i ökl idag, ingen fick etta, 1 en 0'a, två 2:or och resteraden 3 ekipage fick 3'or. Provet var i mina ögon jättebra, inte för lätt, inte onödigt svårt, bra vilt, bra terräng, rättvisa bedömningar. Inga tillräckligt bra hundar helt enkelt.
Linn och Lira gjorde ett mycket bra prov, men lite stress och Liras oerfarenhet gjorde att hon missade en landmarkering. Men allt annat satt fint, hennes svårighet är ju stadgan och vilthanteringen men hon satt när hon skulle, gick där hon skulle och lämnade snällt till hand. Nästa gång sitter ettan som en smäck! Grattis till tvåan, Linn!
Och så var det den lilla mönsterhundens tur i vinnarklass. Tyvärr såg jag det inte själv, men ryktena att den svenska tjejen var överlägsen nådde oss snabbt. Och det var hon tydligen för efter grundomgången hade Ingela och Mekko endast förlorat 1 poäng av 60 möjliga. I finalen togs 6 hundar ut, dock hade bara två chans på vinst. Tyvärr visade inte Mekko sina bästa dirigeringar så hon tappade poäng till tvåan, men hennes suveräna grundomgång hjälpte till hennes seger, som hon vann med 1 poäng! Grattis Mekko och Ingela till certet, nu är det full fart mot nr 2!! Ni är suveräna!
Mekkisen med priser och certifikat!
Tack tjejer för en härlig helg, men många goa skratt :0) Lets do it again, det är ju så KUL att gå på prov!!
torsdag 8 april 2010
Mycke e de i da
Man kan hitta på mycket för att undvika se provsanningen i vitögat, alltså blir det träningledigt idag.
Först måste man ju övervaka staketbygget runt tomten. Det är mycket jobb med att övervaka. Då ingår det även att fixa kaffe, köpekaka och prata. Jag får inte hjälpa till. Undrar varför.
Och pussa på ynglingarna inte minst. 1 hingst och 1 som var hingst tills igår. Morgonen började med att man blev anklagad av grannen för att ha stulit testiklarna. Men det var visst Nalle som hade grävt ner dom till sämre tider. Den som spar han har. Grillade testiklar är faktiskt inte så tokigt. Som fiskrom ungefär. Alla danska veterinärer har ätit minst två. Inte konstigt att man inte är helt normal.
Satte fram nymålat bord och stolar. Från blått till vanilj, det blev bra. Nu ska passande tyg hittas till. Om jag alltså inte får till det jag vill...lammskinn med mjukt krull i ljusgrått... Bäbisar och gamla ska sitta mjukt. Det är en naturlag.
Nu ska bilen packas inför Danmark. Jag kan aldrig begränsa mig, jag kan överleva ett krig i min bil. Det tar TIMMAR att packa och ändå är jag en van resenär. Ingen annan får dessutom plats, lite pinsamt på något vis.
Tack för alla uppmanande tillrop, rapport efter helgen!
Först måste man ju övervaka staketbygget runt tomten. Det är mycket jobb med att övervaka. Då ingår det även att fixa kaffe, köpekaka och prata. Jag får inte hjälpa till. Undrar varför.
Före och efter. Staket vid parkeringen, trådnät runt resten. Ska sedan röja nedre delen av trädgården och fixa grönsaksland där.
Man måste plantera blommor också för att inte ha tid med att träna. Många blommor måste planteras. Många.
Och pussa på ynglingarna inte minst. 1 hingst och 1 som var hingst tills igår. Morgonen började med att man blev anklagad av grannen för att ha stulit testiklarna. Men det var visst Nalle som hade grävt ner dom till sämre tider. Den som spar han har. Grillade testiklar är faktiskt inte så tokigt. Som fiskrom ungefär. Alla danska veterinärer har ätit minst två. Inte konstigt att man inte är helt normal.
Satte fram nymålat bord och stolar. Från blått till vanilj, det blev bra. Nu ska passande tyg hittas till. Om jag alltså inte får till det jag vill...lammskinn med mjukt krull i ljusgrått... Bäbisar och gamla ska sitta mjukt. Det är en naturlag.
Nu ska bilen packas inför Danmark. Jag kan aldrig begränsa mig, jag kan överleva ett krig i min bil. Det tar TIMMAR att packa och ändå är jag en van resenär. Ingen annan får dessutom plats, lite pinsamt på något vis.
Möts med Ingela och Mekkisen, Linnslusen och Luringen i morgon bitti, färd mot Annika Christiansen för träning och valppussning. Grymt valpsugen är jag, så det blir en tuff dag på alla sätt.
Tack för alla uppmanande tillrop, rapport efter helgen!
tisdag 6 april 2010
måndag 5 april 2010
Mer träning i regn och gråväder
Därför denna bild i grönt en regnig sommardag 2009, Singel 15 månader
Senaste dagarnas träning har gått bra. Singels dirigeringar är ju inte klockrena precis, men lyckas av och till ;o) Hon markerar bra och gör jättebra sök. Fin fart, snygga upptag, fin fart hem och bra avlämningar.
Det retar mig med dirigeringarna, det är ju mitt fel att hon inte kan bättre. Jävla mög.
Hon är allra allra yngst i öppen klass på söndag. Kommer att använda det som ursäkt till tid och evighet! ;o)
Senaste dagarnas träning har gått bra. Singels dirigeringar är ju inte klockrena precis, men lyckas av och till ;o) Hon markerar bra och gör jättebra sök. Fin fart, snygga upptag, fin fart hem och bra avlämningar.
Det retar mig med dirigeringarna, det är ju mitt fel att hon inte kan bättre. Jävla mög.
Hon är allra allra yngst i öppen klass på söndag. Kommer att använda det som ursäkt till tid och evighet! ;o)
lördag 3 april 2010
Prov om en vecka
Inte för att man annars kan beskylla mig för att vara specielt optimistiskt ;o) men hur det nu än var så måste fan ha tagit vid mig efter provsäsongen i höstas och jag la den lilla planen i min hjärna om att starta i ökl i Danmark till våren. När jag nu ser tillbaka på det måste det ha varit en del av min 40-årskris (som jag fortfarande bär på), för hur det nu var så poof hade jag anmält till start i Danmark. I goood tid. Väl vetande att det där med dirigering inte är Singels bästa sida. Det är faktiskt inte ens en sida. Det är ju till och med en dålig sida. HON ÄR KASS PÅ DIRIGERINGEN! Japp, det är mitt fel. Har tränat fel, klantigt, opedagogiskt och inte minst för lite. Efter jag la min plan förträngde jag allt om träning, lusten fanns väl inte. Utom att anmäla till det sablans provet då tydligen.. Dirigering var väl det enda man kunde träna i snön dessutom, suck...
Hur det nu var så är det prov om en vecka, Singel är fortfarande långt i från klar på dirigeringsdelen, dumt av mig. Riktigt dumt. Plötsligt känns det inte så kul med det där provet. Ungefär som när man skulle tenta och luckorna var fler än ens kunskap....
Ut i skogen den härliga var vi på sen eftermiddagen i allafall, Singelet och jag och alla kvittrande fåglar. Singel markerade, hämtade, flög genom terrängen, gick fot, var stadig, tyst, glad, söt men inte stopplydig och dirigerbar. Som vanligt med andra ord! Japp, 1 vecka kvar.
Hur det nu var så är det prov om en vecka, Singel är fortfarande långt i från klar på dirigeringsdelen, dumt av mig. Riktigt dumt. Plötsligt känns det inte så kul med det där provet. Ungefär som när man skulle tenta och luckorna var fler än ens kunskap....
Ut i skogen den härliga var vi på sen eftermiddagen i allafall, Singelet och jag och alla kvittrande fåglar. Singel markerade, hämtade, flög genom terrängen, gick fot, var stadig, tyst, glad, söt men inte stopplydig och dirigerbar. Som vanligt med andra ord! Japp, 1 vecka kvar.
fredag 2 april 2010
Idag hundträning och lammstek
Härlig träning på Tyderslund idag! Linjetag (gick sådär), dubbelmarkeringar (gick bra) och walk-up med skott (gick superbra). Lille Snijgelen eye-wipade en jaktchampion hund, en 1-pris öppenklass hund och en 1-pris nkl hund på en markering, fniss, det blir nog första och enda gången, men då gäller det minsann att det skrivs om det på bloggfan ;o)
Jaha, sen hem och fixa lite i trädgården i det fina vädret och efter en macka och en kopp the minns jag inte mer tills det var dags att fixa lite lam igen.
Lammstek fylld med en blandning av chevre, färskost, rosmarin, persilja, vitlök. Tillbehör: Rotfrukter i en dressing av rödlök, kapris, citronsaft, olivolja. Sås: Creme fraiche, turkisk yoghurt, rucola, spenat, citron, vitlök.
Asgott! Gästen och jag åt tills det typ var slut. Nästan.
Jaha, sen hem och fixa lite i trädgården i det fina vädret och efter en macka och en kopp the minns jag inte mer tills det var dags att fixa lite lam igen.
Lammstek fylld med en blandning av chevre, färskost, rosmarin, persilja, vitlök. Tillbehör: Rotfrukter i en dressing av rödlök, kapris, citronsaft, olivolja. Sås: Creme fraiche, turkisk yoghurt, rucola, spenat, citron, vitlök.
Asgott! Gästen och jag åt tills det typ var slut. Nästan.
torsdag 1 april 2010
Let easter begin
AAH ledigt! Religion i all ära, men så länge den ger oss lediga dagar - let's keep it!
Lammungar är ju gudasöta, bedårande, gosiga, mjuka och alldeles, alldeles underbara att äta upp! Således äter man lam på påsken i mitt liv. Det är den enda röda tråden i mitt påskfirande, annars tilbereds den olika varje år. Inte heller tvingar jag i mig ägg, sill och liknande som andra traditionellt måste ha på påsk, men lam det ska jag ha.
I år, idag på denna skärtorsdag, slowcooking bondsoppa med lam, primörer och stora vita bönor. Alla ingredienser närproducerade och pinfärska.
Innehåll: Lammbog kokade med vitlök, salt, rosmarin, timjan och bönorna som legat i kallvatten över natten. Efter 1 timma i med morötter, kålrot, persiljerot, purjo. Lagerblad, svartpepparkorn, kryddpeppar, tomatpuré. Smaka av med aceto balsamico. Bredbladad persilja.
Invändig glädje över syn, doft och smak rikedom! Sansligt. Njutning. Jubel bland åskådarna.
Så här såg det ut.
Lammungar är ju gudasöta, bedårande, gosiga, mjuka och alldeles, alldeles underbara att äta upp! Således äter man lam på påsken i mitt liv. Det är den enda röda tråden i mitt påskfirande, annars tilbereds den olika varje år. Inte heller tvingar jag i mig ägg, sill och liknande som andra traditionellt måste ha på påsk, men lam det ska jag ha.
I år, idag på denna skärtorsdag, slowcooking bondsoppa med lam, primörer och stora vita bönor. Alla ingredienser närproducerade och pinfärska.
Innehåll: Lammbog kokade med vitlök, salt, rosmarin, timjan och bönorna som legat i kallvatten över natten. Efter 1 timma i med morötter, kålrot, persiljerot, purjo. Lagerblad, svartpepparkorn, kryddpeppar, tomatpuré. Smaka av med aceto balsamico. Bredbladad persilja.
Invändig glädje över syn, doft och smak rikedom! Sansligt. Njutning. Jubel bland åskådarna.
Så här såg det ut.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
